<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Svensk Student</title>
	<atom:link href="http://www.svenskstudent.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.svenskstudent.se</link>
	<description>Sveriges svenskaste studentförening</description>
	<lastBuildDate>Thu, 03 May 2012 12:38:57 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
		<item>
		<title>Studentkonferens om ekonomi i Stockholm</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/studentkonferens-om-ekonomi-i-stockholm/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/studentkonferens-om-ekonomi-i-stockholm/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 03 May 2012 12:37:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Andreas Nyberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Aktiviteter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=923</guid>
		<description><![CDATA[Lördagen den 21 april hölls vårterminens studentkonferens, denna gång var temat ekonomi och platsen Stockholm. Andreas Nyberg inledde konferensen med att berätta om studentföreningens pågående arbete och kommande aktiviteter samt presenterade dagens förste föreläsare Magnus Unger. Unger talade om matspekulation med fokus på spannmålsspekulation, ett ämne som inte är allt för känt för den breda allmänheten men likväl väldigt intressant och oroväckande. Efter en kortare diskussion som följde Ungers ämne tog vice ordförande Andreas Johansson ordet och talade om välfärdsstaten med utgångspunkt i boken Why civilisation self-destruct av Elmer Pendell. Föredraget utgick från de olika cykler som påverkar samhällets positiva och negativa utveckling och kopplade detta perspektiv till välfärdsstatens tillbakagång. Föredraget mynnade ut i en längre diskussion där många av åhörarna flitigt deltog. En mindre fikarast där det serverats närproducerat surdegsbröd var ett välkommet inslag inför det tredje och sista föredraget som behandlade ämnena välfärdsstat, övervakningssamhälle och alternativa valutor. Diskussionerna kring ämnet alternativa valutor avslutades inte förrän långt in på småtimmarna då konferensen avrundats och en social tillställning tagit fart.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/studentkonferens-om-ekonomi-i-stockholm/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ny hemsida, nya möjligheter</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/artiklar/ny-hemsida-nya-mojligheter/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/artiklar/ny-hemsida-nya-mojligheter/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 May 2012 21:42:39 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Svensk Student</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=900</guid>
		<description><![CDATA[Svensk Student har under en längre tid arbetat med att ta fram en hemsida som är bättre anpassad för det arbete som föreningen bedriver. Vi vågar påstå att den nya designen är bättre lämpad för artiklar och diskussion. I och med nylanseringen av hemsidan siktar vi även på att öka publiceringstakten av intressanta artiklar. Är du intresserad av att hjälpa till och skriva texter till hemsidan? Hör av dig till info@svenskstudent.se.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/artiklar/ny-hemsida-nya-mojligheter/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Artikel om nationalism i Axess</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/artiklar/artikel-om-nationalism-i-axess/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/artiklar/artikel-om-nationalism-i-axess/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Apr 2012 13:57:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Magnus</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=830</guid>
		<description><![CDATA[I marsnumret av tidsskriften Axess skriver Andreas Johansson Heinö om vad han kallar för ”Nationalismens dilemman”. Han inleder med att konstatera att nationalismen behandlats ensidigt i den statsvetenskapliga litteraturen med följande, mycket träffande, formulering: ”Nationalismen var ond, dess idéer ohållbara och dess utövare farliga”. Ungefär så låter det än idag, också från Heinös sida. På en punkt skiljer han sig dock från sina kollegor – han är medveten om den nationella gemenskapens betydelse. Medan andra går så långt att de avfärdar tanken att det skulle finnas något sådant som svensk kultur eller påstår att nationalism bygger på inbillade gemenskaper (jfr Svenska Dagbladets artikelserie om svenskhet: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/gemenskapen-inte-sjalvklar-for-alla_6969981.svd) påtalar han hur pass mycket nationalismen omedvetet genomsyrar tom den mest politiskt korrektes världsbild. Han illustrerar detta genom att påtala att twitterkampanjen #prataomdet knappast hade varit möjlig om inte man hade haft en självklar, svensk, sexualitetsnorm att förhålla sig till. Nationalismen är självklar och därför osynlig. Han går vidare och drar slutsatsen att man inte kommer undan nationella gemenskaper och uppmanar andra debattörer för att erkänna den nationella gemenskapens betydelse, för att inte förlora debatten gentemot exempelvis sverigedemokrater. Även om skribenten helt klart inte är en vän av nationalismen är artikeln värd att läsa, då den visar att nationalism som förklaringsmodell inte längre går att bortse från.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/artiklar/artikel-om-nationalism-i-axess/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Missa inte lördagens konferens</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/missa-inte-lordagens-konferens/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/missa-inte-lordagens-konferens/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 16 Apr 2012 21:03:23 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Andreas Nyberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Aktiviteter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=825</guid>
		<description><![CDATA[Missa inte lördagens studentkonferens som hålls i Stockholmsområdet och behandlar det alltid aktuella ämnet ekonomi. Flera föredrag med efterföljande diskussion kommer att hållas så gör dig redo för en intressant dag och anmäl ditt deltagande till andreas.nyberg@svenskstudent.se.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/missa-inte-lordagens-konferens/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mänskliga rättigheter &#8211; ett kritiskt perspektiv</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/artiklar/manskliga-rattigheter-ett-kritiskt-perspektiv/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/artiklar/manskliga-rattigheter-ett-kritiskt-perspektiv/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 14 Mar 2012 17:26:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Magnus</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=819</guid>
		<description><![CDATA[Frasen ”de bryter mot de mänskliga rättigheterna” hörs nästan dagligen både i vår massmedia och i den akademiska debatten. Denna artikel kommer behandla denna sakrala fras och vad den syftar till att uppnå. Vi vet ju alla om att det runt om i världen finns platser som inte är lika bra att bo i som i Sverige, ställen där mänskliga rättigheter kränks. Jag tänker inte gå in på exempel vare sig när det gäller platser eller händelser än, utan ni läsare kan säkert själva komma på något exempel ni har hört talas om. Men frågan som jag i varje fall ställer mig är, vad är det som avgör när man ska ingripa i situation i förment syfte att skydda mänskliga rättigheter? Vad exakt som räknas in till mänskliga rättigheter är ibland lite oklart, utan det används främst som ett laddat uttryck, och det är mer än känsla än det är konkret. Jag vet om att det finns nedtecknat i FN konventionen om de mänskliga rättigheterna osv. vad som räknas in till de mänskliga rättigheterna, men det är inte alltid det är det som åsyftas när det används i den dagliga debatten. Under förra året så skreks det mycket om brott mot mänskliga rättigheter i Libyen, och Sveriges riksdag var väldigt snabba med att skicka soldater dit för att stödja en rebellmilis uppror mot den rådande regimen. Nu försöker man göra samma sak med Syrien, frågan är om man kommer lyckas eller ej. Jag vill inte ta ställning för varken Khadaffiregimen eller al-Assadregimen, för det är mycket möjligt att det faktiskt var/är korrupta regimer, jag vet alldeles för lite om den saken för att våga uttrycka mig om det. Men så mycket vet jag, att om det ska interveneras militärt i Syrien, så finns det bra många fler länder som det ska interveneras i också. För att nämna några så kan man nämna: Israel/Palestina, Ryssland, Kina, Saudiarabien osv. Återigen varför görs inget militärt angrepp på dessa stater för att säkerställa mänskliga rättigheter? Svaret är att det råder ingen konsekvens. De mänskliga rättigheterna har dikterats av världspoliserna FN och USA, och används godtyckligt för att göra ett ”fuljobb” i olika länder, läs byta en USA-fientlig regim mot en USA-vänlig. Lösningen måste alltså bli INTE, att vi ska vara motståndare mot mänskliga rättigheter i sig, man kan mycket väl ha det som ett mål, däremot så bör vi alltid protestera mot att tredje part angriper att land militärt. Andreas Johansson]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/artiklar/manskliga-rattigheter-ett-kritiskt-perspektiv/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Studentkonferens 21 april</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/studentkonferens-21-april/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/studentkonferens-21-april/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 01 Mar 2012 20:05:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Andreas Nyberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Aktiviteter]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=812</guid>
		<description><![CDATA[Den 21 april kommer Svensk Student att hålla sin tredje studentkonferens. Tidigare har vi fokuserat på frågor som &#8221;politisk korrekthet i högskolevärlden&#8221; samt &#8221;att verka som nationalist på högskolor och universitet&#8221;, denna gång blir temat ekonomi som alltid är på tapeten och ett ämne som berör alla människor. Konferensen kommer att hållas i Stockholmsområdet och anmälan görs via andreas.nyberg@svenskstudent.se.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/aktiviteter/studentkonferens-21-april/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Litteraturtips: Image and reality of the Israel-Palestine conflict</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/artiklar/809/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/artiklar/809/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 16 Feb 2012 22:10:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Magnus</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=809</guid>
		<description><![CDATA[Israel-Palestina konflikten är en ständigt aktuell utrikespolitisk fråga. Det är också kanske en av de utrikespolitiska frågor som är föremål för hetast känslor och mest löst tyckande och, kan man med fog påstå, mest lögn. Själva termen ”konflikt” är i sig vilseledande, eftersom den närmast för tankarna till två ungefärligt jämbördiga parter som båda bär en del av skulden, något som inte stämmer in på situationen i Palestina, vilket torde framgå i det följande. Boken Image and Reality of the Israel-Palestine Conflict är skriven av Norman Finkelstein, en amerikansk-judisk forskare som har riktat in sin forskning på sionism och israel-palestina konflikten. I boken visar han att staten Israel skapades genom att judiska invandrare vällde in i regionen och så småningom fördrev stora delar av den däri boende arabiska ursprungsbefolkningen. Vidare visar han att den judiska politiska ledningen var väl medveten om att just fördrivning med våld och hot om våld var det enda sättet att skapa en judisk majoritet i landet, något som till och med den förment humanistiske Ben-Gurion var inställd på. I senare kapitel visar han att det genomgående temat i konflikten har varit en ovilja från israeliskt håll att leva i fred med palestinierna och de kringliggande arabiska grannländer.  Även olika medlings- och konfliktlösningsförsök tenderar att bli underminerade av Israel. Yom Kippur kriget var t.ex. ett resultat av att Israel vägrade att skriva ett fredsavtal med Egypten i utbyte mot den i strid mot FN konventionen ockuperade Sinaihalvön. Finkelstein återkommer till att de angrepp som drabbar Israel ofta är resultat av att landet valt konflikt istället för fred med sina grannar. Det är ett faktaspäckat verk och det går inte att ens ytligt beröra alla dess delar utan läsaren uppmanas istället att läsa och få ett nytt och omvälvande perspektiv på världens längsta ockupation.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/artiklar/809/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Om att lära och att lära ut</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/artiklar/770/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/artiklar/770/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 23 Jan 2012 21:05:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Magnus</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=770</guid>
		<description><![CDATA[Min erfarenhet av undervisning inom bildskapande började med att jag själv var elev på flera olika konstskolor, däribland Idun Lovens konstskola och Hearthley School of Fine Arts i London. Jag har även flera gånger gästat den norske konstnären Odd Nerdrum som delat med sig av sitt stora kunnande. Givetvis minns jag bildlektionerna från grundskolan med vår stränga bildlärare Bertil Gustavsson, en respektingivande man som arbetat som fångvaktare innan han blev bildlärare. Denne lärare var också en aktiv friluftsmänniska som uppmuntrade oss att studera naturen. Det var alltid tyst i klassen på hans timmar vilket jag som särskilt intresserad av bild uppskattade. Yttre ordning och fasta ramar men inre frihet var hans måtto. De elever som var busiga fann ingen nåd, men de som bara hade svårt för bildämnet kunde kämpa sig igenom alla bakläxor och slutligen ändå få godkänt. Inställsamhet och så kallat smörande  var lönlöst och utlöste bara Bertils stenhårda principfasthet som givetvis såg ner på allt vad fjäsk heter. Ibland fick vi arbeta strängt efter perspektiv och göra geometriska konstruktioner med passare och linjal. Under dessa ritningar skulle vi med fyra millimeter höga bokstäver skriva tex ” konstruktion av en mittpunktsnormal genom en given linje genom en given punkt utanför den givna linjen”. När man var färdig med denna uppgift fick man gå fram till magistern och visa sitt resultat varpå magistern ofta skakade på huvudet eller sa något kritiskt. Eftersom jag själv var mycket noggrann brukade han dock till mig och några andra flitiga elever bara säga ”Jaha, nästa”. Det var det absolut mest smickrande han kunde säga och innebar ett säkert högsta betyg i bildämnet. Jag och några andra barn i klassen som älskade bildämnet lärde oss mycket av Bertil Gustavsson, och tids nog gav han oss flitiga och duktiga elever ganska stor frihet att arbeta efter eget huvud utifrån givna teman. Den sista bilden jag målade på hans bildlektioner var en människohand som befann sig mitt i en eld. ”Jaha” sa Bertil när han såg den och gick vidare till nästa elev vilket alltså innebar att högsta slutbetyg var säkrat. Bertil Gustavsson är en av de bästa lärare jag minns från Grundskolan och han bidrog till min insikt om att bildskapande kräver hård disciplin och ett stegvis erövrande av frihet, byggt på långsiktigt förvärvad kunskap. Erfarenheten jag fått med mig från de olika konstskolorna skiljer sig åt. Positivt har varit att det på alla skolor fanns flera lärare med olika syn på saker. En del av dem uppmuntrade och stödde mig mycket medan andra var mer eller mindre kritiska och negativa till mina konstnärliga försök. Vissa ville styra mig åt ett håll medan andra försökte styra mig åt annat. Ibland drog de åt samma håll och då blev jag förstås mer övertygad om det riktiga i deras intentioner. Konstlärarna på konstskolorna hade helt olika personligheter och olika syn på pedagogik. Någon brukade sätta sig ner i lugn och ro bredvid mitt staffli och ställa frågor, och ventilera egna erfarenheter och associera ganska fritt, medan andra var framme med pekpinnen och visade på vanskligheter i min komposition eller felaktigheter i något perspektiv eller någon proportion. När jag blev mer varm i kläderna blev det vanligare att lärarna använde den samtalande och diskuterande stilen. Och detta i sig är ju naturligt., när man kan stava behöver man inte diskutera stavning längre utan kan fokusera mer på större frågor såsom innehåll och liknande. Återigen gällde alltså principen om att erövra frihet genom kunskapsförvärvande. Min erfarenhet av att undervisa. Jag blev introducerad i pedagogik som ämne genom studieförbundet Medborgarskolan. Studieförbundspedagogiken härstammar från det antika Grekland och innebär att cirkelledaren  ska vara kompetent i sitt ämne, och sedan framförallt inspirera och aktivera de övriga deltagarna till att förkovra sig. Cirkelledaren ska så att säga kasta ut bollen till de andra i cirkeln så att de själva lär sig hantera bollen. I det antika Grekland kunde studiecirkelledaren ibland vara en bildad slav, så undervisningen handlade då om att tjäna genom att stimulera till ökat kunskapsintag. Som jag ser handlar fortfarande undervisning till viss del om att tjäna eleverna. Att stimulera och aktivera intresset genom frågor till eleverna är också ett viktigt inslag i denna pedagogik. Denna form av lärande fascinerade mig, jag tror på den ursprungliga formen av pedagogik, och  rollen som cirkelledare föll sig naturlig. Det mesta om att vara lärare lärde jag mig senare genom de praktiska erfarenheterna från undervisning i teckning och måleri. Lite senare började jag även arbeta med undervisning på en gymnasieskola som är en friskola. Det handlade om undervisning i praktiskt estetiska ämnen såsom bild och liknande skapande aktiviteter. Min pedagogik på gymnasiet är besläktad med den jag tillämpar som cirkelledare för vuxna, om än med mer inslag av gränssättning och extra tydlighet vad gäller regler för ordningen i skolsalen. Av erfarenhet har jag lärt mig att eleverna är som mest mottagliga för att lära sig när de själva verkligen vill nå ett specifikt mål med en uppgift. Därför lägger jag ner mycket energi på att få eleverna motiverade.  De får frihet att ro ut på havet ensamma, ända tills de faller ur båten och hamnat i vattnet. Då är de mottagliga och lyssnar på råd om hur de ska hantera båten för att ro den iland. I mitt ämne går därför praktik före teori. Jag vill alltid ge eleverna så pass mycket frihet att de blir motiverade. När det handlar om bildskapande försöker jag alltså få dem att vilja göra sin egen bild, inom de givna ramar som ges förstås. Ibland kan denna motivation öka av att bilderna eleverna gör ska vara med i något sammanhang för hela skolan, tex en utställning eller en skolkalander eller liknande. Men motorn är alltid viljan, finns den så finns motorn som kan övervinna svårigheterna på vägen mot målet. Jag minns en elev som var ganska kritisk till skolan och samhället i allmänhet. I början var han även negativ till bildämnet. Men i den stund han insåg att han faktiskt kunde skapa något som hade med hans kritiska [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/artiklar/770/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ett år med Svensk Student</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/artiklar/ett-ar-med-svensk-student/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/artiklar/ett-ar-med-svensk-student/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 19 Jan 2012 19:48:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Magnus</dc:creator>
				<category><![CDATA[Artiklar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=796</guid>
		<description><![CDATA[Nu startar en ny termin för studenter vid svenska universitet och högskolor, detta markerar även att vår studentförening har funnits i över ett år. Grunden för Svensk Student lades dock för ett och ett halvt år sedan, då vi startade vårt arbete vid Göteborgs Universitet, men det var först i januari 2011 som vi lanserades som en riksomfattande förening. Vi har i vårt inledande skede främst agerat som ett kontaktnätverk mellan svenska studenter med ett hjärta för nationalismen. Utöver detta arrangerade vi 2011 två väldigt lyckade studentkonferensen, något som vi kommer bygga vidare på detta år. Under höstterminen startade vi även med kvällsdiskussioner, något som varit uppskattat av de som deltagit men inte fått den spridning vi velat. Vi kommer nu att utvärdera kvällsdiskussionerna och se om vi på något sätt kan hitta en bättre plattform för diskussioner där vi kan utveckla nationalismen tillsammans. Jag hoppas att 2012 blir ett år då vi kan få en större breddning av studentföreningen och nationalismen på universiteten och högskolorna runt om i landet. Arbetet med Svensk Student går framåt även om den tid vi har möjlighet att lägga ner beror på hur mycket tid vi får över efter våra egna studier. Vikten av en studentförening som tar tillvara svenska studenters intressen och försvarar demokratin och yttrandefriheten i högskolevärlden är lika stor nu, som när studentföreningen grundades. Arbetet har precis inletts och vi skulle gärna vilja se dig i Svensk Student. Andreas Nyberg Ordförande, Svensk Student]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/artiklar/ett-ar-med-svensk-student/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Kvällsdiskussion &#8211; Ekonomi</title>
		<link>http://www.svenskstudent.se/kvallsdiskussion/kvallsdiskussion-ekonomi/</link>
		<comments>http://www.svenskstudent.se/kvallsdiskussion/kvallsdiskussion-ekonomi/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 18 Jan 2012 19:00:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Magnus</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kvällsdiskussion]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.svenskstudent.se/?p=789</guid>
		<description><![CDATA[Många frågor ter sig mer eller mindre självklara (i den mån politiska frågor kan vara det) för nationalister. Inställningen till t.ex. den höga invandringen eller överflyttande av makt till EU är given och det är två frågor som har vädrats en hel del. Ekonomi är inte en sådan självklar fråga och kanske därför har det talats mindre om den. Att dagens ekonomiska system brottas med stora svårigheter är uppenbart, men hur ska svårigheterna lösas? Många nationalister stöder ju Ron Paul som knappast är att betrakta som ekonomiskt vänster, samtidigt som man påpekar att alliansregeringen för en synnerligen arbetarfientlig politik, genom exempelvis uppluckring av LAS (jfr Nordisk Ungdoms kampanj ”Centerpolitik”). Det är givetvis inte så att det per definition finns en motsättning mellan att förorda olika politik i olika länder men hållningen i sakfrågan kan då lätt bli otydlig. Som sagt är dagens system mycket bristfälligt, men vad vill vi se istället? Förslag till frågeställningar: Är kapitalism, bara den reformeras och tyglas, förenlig med nationalismen? Vilka (om inte alla) verksamheter bör drivas i statlig regi? Begrepp som ”den fria marknaden” o.d. används ofta i debatter men definieras sällan. Debatten blir mer givande om man kan definiera de begrepp man använder så tydligt man kan.]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.svenskstudent.se/kvallsdiskussion/kvallsdiskussion-ekonomi/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>12</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

